Jag: Jag kan inte säga pyssel på svenska.
Syster: Vadå… pyssel?
Jag: Nä, jag menar pu… puu… pyssel… äh, jag menar palapeli (puzzel på finska) på svenska. Jag kan inte säga det.
Syster: Hahaha, men lägg av, klart du kan säga puzzel… säg puzzel.
Jag: Jamen när jag ska säga pyssel blir det pyssel… det blir inte pu…yssel.
Syster: Puzzel… pu… puhuussell… pu… pyssel!
Jag: Nu säger du ju pyssel som jag… säg på riktigt, säg som du gjorde nyss.
Syster: Puu…pyssel!
Jag: Hahahaha… där ser du, det går inte!

Syster resten av kvällen: Puu…pu…pyssel… fan.

Fin vårdag idag. Jalle har solat sig, jag har nypt mig själv i nackskinnet, förberett en skärpning, nu-får-det-fan-i-mig-vara-nog-mantrat. Senaste veckorna har halvhaltat matmässigt, denna gled in i fas totalkatastrof nu i helgen.

Ny vecka. Nya tag.

Jag skulle virka en kyckling. Men nähä. Det blev ingenting av det.

Jag skulle virka små korgar att hänga i påskriset. Men nähä. Inte det heller.

Virkade ägg då… men va fan… nähäää…

Om man av någon anledning inte lyckas fatta sig på virkbeskrivningar så får man väl improvisera. Om man bara virkar på måfå… kan det bli något av det då?! Jahaa, det kan det! Frivirkning verkar vara min melodi så låt mig presentera…

… Skalmans nya vår-outfit :D